För ett par dagar sen red jag till galoppsträckan själv med Lexx. Jag kände att han behövde springa av sig och sträcka ut lite och jag vet ju att han är lugnast när man rider själv, så för att vara på den säkra sidan så gjorde jag det.
Dock blev det allt annat än lugnt...När jag kom ner till galoppsträckan så bestämde jag mig för att vi skulle hålla höger galopp hela sträckan. På kanske sjätte försöket, efter halva sträckan (
ja, jag har faktiskt blivit mer envis och bestämd än innan) så föll vi äntligen in i höger galopp. Allt gick jättebra och jag kunde båda korta och länga galoppen, vilket kändes kanonskönt, även att Lexx var rätt pigg.
Eftersom jag inte tänkte rida hela rundan, som kan ta upp till två timmar, så vände jag i slutet av sträckan och tog vänster galopp tillbaka. Det gick bra som vanligt, till jag ökade lite.
Då bara small det, Lexx körde huvudet rätt upp i luften och stack med mig. Jag började med att försöka ta tillbaka honom lugnt och sansat, vilket självklart inte gick. Då blev jag istället arg, röt till på honom och verkligen satte mig tillbaka. Nej, men då blev han ju självklart rädd för att jag blev arg på honom och vad händer? Jo, lilla Lexx ska springa ännu snabbare!-.-
Efter lite över halva sträckan fick jag ändå stopp på honom och vi forstsatte sträckan med trav. Fattade även galopp två gånger till för att försöka avsluta galoppen på sträckan lite lugnare eller vad man ska säga. Men i varje fattning bockade han för att sen dra upp huvudet och galoppera på. Jag erkänner att jag blev väldigt hård i handen, för han ville inte lyssna på sitsen...
Men jag visste inte riktigt vad jag skulle göra? Sträckan avslutas med en hyfsat skarp sväng, som närmade sig, så jag kunde ju inte riskera att han skulle sticka igen. Det blev mest en dragkamp mellan mig och ett djur på över 500 kg liksom. Inte så himla roligt för någon av oss.:( Och det kändes inte så party att försöka träna på vikthjälper när det redan var så okontrollerat.
Vändpunkten kom iaf när jag insåg att jag borde rida någon mer stans och försöka få till galoppen bättre. Så jag red till ett annat ställe med bra underlag och en lång sträcka där man både kan trava och galoppera. Jag började med trav för att sedan falla in i vänster galopp. Till min förvåning var Lexx superfin! Han lyssnade
KANON, arbetade på ordentligt och jag kunde korta och länga hur jag ville. Så efter ett tag i galopp så bröt jag av till en otrolig trav för att sedan vända och skritta hemmåt.
Vädret var superfint och jag önskar att jag hade fått med någon som kunde fotat. Men det blev en mobilbild från hästryggen iaf. En svettig häst och ryttare skrittade hem i ungefär 45 minuter, jag tror nog att båda tyckte det var skönt!
Det har alltid känts som att om detta beteendet skulle komma till Lexx, så skulle det vara just på den här galoppsträckan. Han har alltid vart lite 'over the edge' där liksom. Det konstiga är att den sträckan är inte mer inbjudande än vad den andra sträckan är, där jag berättade att jag fick till en så bra och lugn galopp med honom.
Kan det vara så att vissa hästar bara 'har sina ställen'? Vad ska jag jobba på för att det inte ska hända igen? Jag vill ju helst kunna galoppera där igen och inte bara skritta eller trava liksom. Och om ni ska hjälpa mig, tänk då på att Lexx annars (överallt) är väldigt kontrollerbar och lyssnar kanon.
Tack för hjälpen, jag hoppas på många kommentarer!:)