I fredags var jag på GHS med Emma och Emelie, hade verkligen en superfredag! På dagen gick vi på mässan och på kvällen var vi på showen. Nästa år är det verkligen bud på att vara där hela helgen. Någon som är på?! Jag spenderade inte alls lika mycket pengar på mässan som jag gjorde förra året, men en del saker fick jag med mig hem iaf. Hittade ni något roligt att köpa på mässan och vad tyckte ni om GHS för övrigt?:)

 

Igår blåste det så sjukt mycket uppe vid stallet, men trots blåsten tänkte jag och en annan tjej i stallet ge oss ut på en liten uteritt. Lite blåst kan ju inte skada, och Lexx är verkligen ingen häst som blir stissig av det heller för den delen. (THANK GOD!)

 

Våra planer på uteritt raserades redan på stallplanen där vi mötte en tjej som precis vart ute i skogen. Hon berättade att det hade blåst ner ett träd precis bredvid grusvägen där hon red. Med det i bakhuvudet och med noll inspiration till att rida ett pass i ridhuset så vände vi på klackarna, och skorna, och gick tillbaka in i stallet igen.

 

I eftermiddag kör vi på ett nytt försök att komma upp på hästryggen, men idag blir det nog ett pass i ridhuset trots allt. Ska se om jag får med någon upp som kan fota också. Kanjuvararoligtmedlitenyaridbildermenarjag.

Helgen har varit fylld med ridning, och stall över huvudtaget. Det har blivit två långa utritter, ena dagen med inslag av stockhoppning på Klämmestorps ridbana som ligger mitt i skogen. Där finns det allt från jättelåga stockar till riktiga monsterstockar. Jag och Lexx höll oss till de tre lägsta samtidigt som Linnéa och Vip tog sig över den största monsterstocken av dom alla, galant! Jag kommer nog aldrig samla tillräckligt med mod för att hoppa dom stockarna som både är höga och breda, men man ska aldrig säga aldrig iofs...:P

 

Igår började jag och Linnéa på vårt projekt med att rusta upp våra hästars hage med nya staketstolpar och ny eltråd. Vi hann halva hagen så idag ska vi fortsätta kämpa! I torsdags fick vi massa grus till hagen som vi la från grinden och x antal meter in i hagen så deras mat- och vattenplats är lerfri i fortsättningen. Våra hästar kommer lätt ha den snyggaste och fräschaste hagen i fortsättningen.:D

 

Bloggen har, som ni kanske märkt, gått på halvfart de senaste månaderna. Men nu känner jag mig riktigt peppad på att köra igång bloggandet på allvar igen! Så nu undrar jag vad NI vill läsa om här bloggen och vad NI vill se mer av? Vad är det som skulle göra bloggen roligare och mer intressant?

 

 

Bomba mig med era idéer och önskemål nu så ska jag se till att göra allt jag kan för att uppfylla dom.

Så småningom kommer jag lotta ut en av alla er som gett mig tips och länka i ett eget inlägg, så kör på vettja!:)

I fredags stod löshoppning på schemat! Lexx är inte hoppad de senaste månaderna pga. att jag inte haft någon sadel och inte kunnat vara med vid ett par inplanerade löshoppningar. Men nu äntligen tajmade jag in det och det känns väldigt bra att börja hoppningen efter ett uppehåll med just löshoppning där Lexx själv får känna sig för och komma på hur man gör igen.;)

 

Vi byggde upp banan med hjälp av skissen nedan, så det verkligen skulle bli rätt. Det gick väldigt bra för Lexx och han verkade ha riktigt roligt när han gasade på ordentligt på långsidan och sen hoppade med spetsade öron. Om jag minns rätt så tvekade han inte en enda gång, slog i en bom någon enstaka gång och rev inget hinder alls.

 

Sista hindret slutade på 90cm med en vattenmatta under. Tyckte det var en bra idé att lägga fram ett titthinder också så att han fick känna på det själv och inse att det faktiskt inte kommer käka upp honom. Han hoppade det utan problem och tittade knappt.

 

Vad tycker ni om att löshoppa med titthinder? Bra eller dåligt?:)

 

 

Klicka på bilden för att komma till ASVHs hemsida

Nu har jag fått in min nya design här på bloggen, känns riktigt roligt och jag är väldigt nöjd. Designen skulle ha blivit insatt mycket tidigare i år, men allt blir inte riktigt som man tänkt sig och jag får tacka Caroline från EQUISS för att hon lagt ner sin tid på att göra denna designen samt att hon vart så förstående när det inte blivit som planerat. Vad tycker ni om designen?:)

Nu har jag äntligen fått tag i en bra sadel. Det blev en Santa Cruz Celine, en sadel som är bra både för mig och Lexx. Den ger mig hur mycket stöd som helst, den ligger bra på Lexx och han verkar vara bekväm i den. Så det känns toppen! Nu ska, och kan, jag komma igång med träningen på allvar igen. Hoppas ni följer min och Lexx utveckling framöver!:D

 

Samtidigt som jag var inne och köpte sadeln på Charlies slank det med ett par nya stigläder och en sån där slicksak (följer strömmen nivet, hehe) också. Stiglädren är av Santa Cruz eget märke HRS och är gjorda av kalvskinn med förstärkning av nylon i mitten för att undvika att de töjer sig, skitbra!

 

Idag tog jag av Lexx sina broddar och därför säger jag att nu, nu är det vår!:D

Både hopp- och dressyrbanan, grusvägarna och hagarna är i stort sett snö- och isfria och då anser jag att det är överflödigt med broddar. Broddar gör ju benvinklarna helt fuckade ändå så varför ha kvar dom längre än nödvändigt?

 

Själva skogen håller jag mig borta ifrån just nu då det mest är isigt och ojämnt. Även om Lexx hade haft broddar hade det ändå inte gett oss något att rida runt där inne och vara spända och rädda för att gå omkull, halka eller vricka fossingarna... Skogen får vänta och istället rider vi på ridbanorna, ridhuset eller på dom superhärliga grusvägarna kring stallet! Har ni kvar broddarna på era hästar till sista snön försvunnit precis överallt eller gör ni som mig, tar bort dom när det inte är nödvändigt längre och väntar på att rida på vissa ställen som fortfarande har vinterunderlag?

 

När broddarna var borta stack jag och Linnéa ut på vad som skulle bli en skrittur barbacka men som slutade i ett pass innehållande alla gångarter på (de perfekt sviktande) grusvägarna. Vi skrittade mest, tog lite joggingtrav och lät hästarna sträcka ut i galoppen. Det var alltså inte något krävande pass, utan mer som ett motionspass, så att hästarna skulle få komma ut och röra på sig och ha roligt. Ibland är livet bra fint alltså.:)

 

 

Vissa hästmänniskor ser en häst som 'bara' en häst. En häst man inte ber om att göra något utan en häst som SKA göra som man säger och gör den inte det blir den bestraffad, ofta med piskrapp eller hårda ryck i munnen. Situationen blir ofta stressfylld och det är ofta man ser våld användas pga. människor som inte vet något annat, eller människor som inte vill veta något annat...

 

När man pratar med med vissa hästmänniskor om hästens språk, förståelse, natural horsemanship osv. så säger dom att dom inte är intresserade. MEN VARFÖR?! skriker jag inombords då. De säger att de är nöjda sålänge hästen gör som de säger. Visst, hästen kanske oftast gör som dom säger, men vad händer i en stressad eller farlig situation om Du och Hästen inte har ett band mellan er? Hur ska Du få ett flyktdjur på flera hundra kilo att lita på Dig när situationen redan är ohållbar? Därför tycker jag att det är otroligt viktigt, och nyttigt, att man har ett bra och starkt band mellan sig själv och hästen redan från start, innan det händer något. Att när hästen blir stressad så kan du säga 'Det är lugnt, jag tar hand om detta. Du behöver inte oroa dig'.

 

FELET ligger inte i hästen, FELET ligger i människan. Människan som tror att hon vet bäst. Människan som tycker att hästen är dum så fort den inte gör som hon säger. Människan som inte förstår hur hästen kommunicerar med henne. Människan som är blind.

 

HUR kan man inte vara intresserad av att lära sig mer om dessa fascinerande djur?

HUR kan man inte vilja bli förstådd av hästen?

HUR kan man inte vilja förstå hästen?

HUR kan man vilja att hästen ska bli missförstådd?

HUR kan man vilja att hästen ser en som sin fiende?

HUR kan man vilja använda våld?

Nu har jag ridit barbacka i drygt två månader och det har gett mig så otroligt mycket! Jag och Lexx har kommit mycket närmre varandra, jag har verkligen hittat hans takt i alla gångarter, min balans är tusen gånger bättre än vad den var innan, jag har lärt mig arbeta honom ordentligt i alla gångarter och jag känner mig mycket bekvämare i ridningen än vad jag gjorde innan. Jag har ridit ut på både lugna och fartfyllda uteritter, korta och långa uteritter och ridit underbara dressyrpass i ridhuset.

 

Att rida barbacka har aldrig varit något jag gjort speciellt mycket, kanske för att det har varit så bekvämt att ha en sadel att sitta i, och hitta stöd i. Samtidigt har jag aldrig varit rädd för att rida barbacka men jag har känt att jag inte kunnat arbeta hästen ordentligt och mest studsat runt däruppe på den stackars hästryggen...

 

Hedanefter ska jag rida barbacka minst en gång i veckan, både för min och Lexx skull. Det är så otroligt bra för balansen, för rytmen och inte minst samhörigheten. Jag tycker alla borde lägga in ett barbackapass åtminstonde ett par gånger varje månad. Det ger båda parter så mycket. Sen vet jag att det finns hästar som inte alls diggar att man rider barbacka och det får man ju respektera, såklart.:)

 

En annan positiv grej som har kommit med allt detta är att jag har kunnat börja sitta upp med pall! Något som inte varit möjligt innan då Lexx vart så spänd, rädd och osäker så fort jag ställt mig på en pall eller liknande. Men nu, nu har jag suttit upp från pall tre gånger barbacka och en gång med sadel och han står som ett ljus. Kanske är det just för att vi kommit närmre varandra?

 

 

Idag gick jag och Gabbi en promenad på ungefär trekvart med Lexx i vårsolen. Det var jättemysigt och solen värmde på bra trots att klockan inte var mer än nio. Kvalitétstid när man har sällskap av båda pojkarna en lördagsmorgon.<3 Brukar era respektive följa med till stallet, eller håller de sig helst borta från allt som heter häst?:P

 

Lexx har gått bra hela veckan och igår reds han av både mig och min gamla stallkompis Sandra i ridhuset, barbacka såklart. Jag blev riktigt impad av Sandra som inte suttit på en häst sedan hon fick ta bort sin fina Topaz för två år sedan. För det första red hon barbacka, för första gången på typ fem(!) år, i alla gångarter, och det såg väldigt stabilt och trevligt ut! Nu när min sadel kommer ville hon gärna komma upp och rida honom igen, så hon kan jobba honom ordentligt i galoppen också. Ser verkligen fram emot det, för snacka om skillnad på häst när jag satt upp efter hon hade ridit - åt det positiva hållet såklart! Hon säger att hon inte har några planer på att ta upp hästeriet igen, men jag har minst sagt planer, haha.;)